Vuxna

Om du som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, socialkurator eller en anställd inom socialväsendet, undervisningsväsendet, idrottsväsendet, barnomsorgen, Mariehamns räddningsverk, Räddningsområde Ålands landskommuner, Landskapsalarmcentralen, tullen, polisen, Brottspåföljdsmyndigheten, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Folkpensionsanstalten eller utsökningsmyndigheten i ditt arbete har fått kännedom om en person vars behov av socialvård är uppenbart, ska du styra personen till att söka socialservice eller om personen samtycker till det kontakta den myndighet som ansvarar för den kommunala socialvården, så att stödbehovet kan bedömas.

Om samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet ska du göra en anmälan om behovet av socialvård trots sekretessbestämmelserna.

Genom att ta kontakt med socialvården stöds personen i en svår livssituation då en hänvisning till att söka socialservice inte är en tillräcklig åtgärd. Det strävas till att kontakt tas i samarbete med personen i fråga och med dennes samtycke.

Även andra personer än de som avses i lagen kan göra en sådan anmälan, utan hinder av de sekretessbestämmelser som gäller dem.

Socialservice enligt 11 § Socialvårdslagen bör ordnas exempelvis:

•    ifall klienten behöver stöd

•    som stöd för att klara av det dagliga livet (t.ex. hemservice för vuxna/äldre);

•    för stödbehov med anknytning till boende (t.ex. hemlöshet, otrygghet);

•    för behov av ekonomiskt stöd (t.ex. utredning av socialskyddsärenden, utkomststöd);

•    i fråga om sociala förhållanden och anknytning i samhället (t.ex. ensamhet, svårigheter med studier och sysselsättning);

ifall klienten har upplevt:

•    närstående- och familjevåld samt annat våld eller annan illabehandling;

•    en akut krissituation

ifall klienten har behov till service:

•    på grund av missbruk av berusningsmedel, psykisk ohälsa, annan sjukdom, skada eller åldrande;

•    på grund av anknytning till annan fysisk, psykisk, social eller kognitiv funktionsförmåga;

•    för att stödja anhöriga och närstående (t.ex. utmattning hos en närståendevårdare) 

Då din anmälan gäller äldre personers servicebehov ska dessutom bestämmelserna i 19 § i äldrelagen (2020:9) för Åland följas:

Om du som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller som anställd inom socialvården i kommunen, inom Ålands hälso- och sjukvård, räddningsväsendet eller hos alarmcentralen eller polisen, i ditt uppdrag har fått kännedom om en äldre person som är i behov av social- eller hälsovård och som är uppenbart oförmögen att sörja för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, ska du oberoende av sekretessbestämmelserna utan dröjsmål göra en anmälan om behovet av hälso- och sjukvård till Ålands hälso- och sjukvård och till den kommunala myndighet som ansvarar för socialvården om behovet av socialvård.

Utöver det som föreskrivs ovan finns bestämmelser i 18 § landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård som innebär att patientens hemkommun ska underrättas om en patient behöver insatser från kommunens socialservice efter det att patienten har skrivits ut från Ålands hälso- och sjukvård.

En anmälan får också göras av andra personer än de som avses i lagen oberoende av eventuella sekretessbestämmelser som gäller dem.

Kontakt för bedömning av stödbehovet som gäller en äldre persons servicebehov inom äldreomsorgen, t.ex. hemservice, närståendevård, trygghetslarm, dagverksamhet, plats på serviceboende eller institution lämnas i första hand till äldreomsorgen i personens hemkommun.

Om behovet av socialservice för den äldre personen gäller sådan service som KST ansvarar för, t.ex. handikappservice, stöd för rörligheten, utkomststöd, missbrukarvård etc. lämnas kontaktblanketten i första hand till KST. Det viktiga är dock inte att avgöra vilken instans som är den rätta, utan att ärendet inkommer till någondera myndigheten.

Anmälan bör göras i situationer, där det finns skäl att vara orolig för välbefinnandet hos en äldre person, ifall personen exempelvis:

•    inte klarar sig med den tillgängliga servicen bl.a. ifråga om tryggande av näring, läkemedelsbehandlingar och hygienskötsel

•    bor i en bristfälligt utrustad bostad eller boendeomständigheterna i övrigt inte är ändamålsenliga

•    inte självständigt klarar av att sköta sina ärenden och inte förmår sig att söka sig till den social- och hälsovårdsservice som personen behöver

•    använder oskäligt mycket rusmedel eller på något annat sätt förutsätter den egna hälsan för fara och att den egna säkerheten lider av illabehandlingen

•    ett tydligt behov till hjälpmedel framgår

När en anställd inom den kommunala socialvården i sitt arbete har fått kännedom om en person som behöver socialvård, ska den anställda se till att personens behov av brådskande hjälp omedelbart bedöms. Dessutom har personen rätt att få en bedömning av servicebehovet, om det inte är uppenbart onödigt att göra en bedömning.

Bedömningen av servicebehovet ska påbörjas utan dröjsmål och slutföras utan ogrundat dröjsmål. Bedömningen ska påbörjas senast den sjunde vardagen efter det att klienten, en anhörig eller en närstående eller klientens lagliga företrädare har kontaktat den kommunala myndighet som ansvarar för socialservicen för att få service, om

1) personen är över 75 år,

2) personen får vårdbidrag med högsta belopp enligt 9 § 3 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner (FFS 570/2007).

Bedömningen görs i den omfattning som klientens livssituation kräver i samarbete med klienten och vid behov med klientens anhöriga och närstående samt andra aktörer. När bedömningen görs ska det redogöras för klienten vilka hans eller hennes rättigheter och skyldigheter enligt den allmänna lagstiftningen eller speciallagstiftningen är samt för de olika alternativen vid tillhandahållandet av tjänster och deras effekter liksom också för andra omständigheter som är av betydelse för klientens ärende. Redogörelsen ska ges så att klienten tillräckligt väl förstår dess innehåll och betydelse. Vid bedömningen ska klientens självbestämmanderätt respekteras och hans eller hennes önskemål, åsikter och individuella behov beaktas. Särskild vikt ska läggas vid att självbestämmanderätten respekteras för personer i behov av särskilt stöd. När utredningen av den äldre befolkningens servicebehov görs ska dessutom bestämmelserna i äldrelagen för Åland följas.

För bedömningen av servicebehovet svarar en inom socialvård yrkesutbildad person enligt landskapslagen (2020:24) om yrkesutbildade personer inom socialvården som är ändamålsenlig för bedömningen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. För bedömningen av servicebehovet hos personer som behöver särskilt stöd svarar en socialarbetare i tjänsteförhållande.

Den som har fått vetskap om att någon uppenbarligen är i behov av intressebevakning kan utan hinder av tystnadsplikt anmäla detta till förmyndarmyndigheten. Anmälan skall göras till den förmyndarmyndighet inom vars verksamhetsområde den person som anmälan gäller har hemkommun eller, om han eller hon inte har hemkommun i Finland, till den förmyndarmyndighet inom vars område han eller hon huvudsakligen vistas. Efter att förmyndarmyndigheten mottagit anmälan skall den vidta åtgärder för att utreda behovet av intressebevakning samt vid behov göra en ansökan till tingsrätten om förordnande av en intressebevakare.